torsdag 13 januari 2011

Ny vecka... nya rutiner

Min första vecka utan fast adress…

I söndags i väntan på att få tillgång till veckans första sovplats så satte jag mig på stan och fikade… en lustig känsla med inslag av kättrad frihet… En vän ringde alles lägligt när magen började kurra så vi fyllde eftermiddagen med att inta en underbar söndagsbuffé på Choys Garden, där fanns både sushi och kinamat, vilken surpirse! Nog för att jag är vuxen, men jag är inte mogen nog för sushi ännu… Jag har… ja jag har gjort ett undantag, då åt jag faktiskt en timbal innehållande rå tonfisk. Jag hade inte hjärta att tacka nej då, vi blev bjudna på det på restaurang av min väns son en kväll när vi tittade in för att säga hej och ta en öl. Det var väldigt gott, en underbar wasabisås runt om…
Väl installerad i lägenheten på kvällskvisten kom lugnet… vilken känsla, jag var själv… sååå skönt! Det slog mig att jag hade haft folk runt omkring mig hela tiden under lång tid… Njutning!!! Måndag morgon så var det bara att spotta i nävarna och dra igång på full speed… jobba igen efter ledigheten… underbart!! Jag har riktigt längtat efter både jobbet och mina älskade kollegor!! Inte minst vår personalvårdare Åke the dog! Puss och gos på er!
Njöt av min egentid på kvällarna, lagade lite matlådor som tack för sovplatsen andra kvällen och bjöd grannen på mat den tredje…

I går blev det middag med sonen efter jobbet, så härligt att ses och få rå om varandra lite… när de blir stora så blir det lite annorlunda så då får man njuta av de stunder man får…

Tjingeling pling plong för denna gång

Andra bloggar om Cattansstrofer mat

torsdag 6 januari 2011

Vad är Karma kan man undra!?

Det har blåst och snöat så enormt... Årets första vecka är inte slut, men det är min rygg... Jag tänkte jag behövde röra mig lite så jag tog tag i skyffeln och skottade snö... ville vara lite snäll med så att mamsens man skulle slippa ut och skotta när han vaknade upp efter nattskiftet.
Det var så vackert ute med all snö, det hade skapats formationer som gick i stora vågor över taken... och snön såg ut att rinna böljande av taken... En halvmeter snö i ena änden och ett par centimeter i den andra änden av uppfarten.
Som jag har slitit och burit den sista månaden eftersom jag flyttat utan att kroppen har sagt ifrån så trodde jag INTE att lite snöskott skulle skjuta ut som ryggskott på mig nu!! *hprf*

Det var ingen Karma i den goda gärningen heller... märkunderligt som bara den... :)

En ny mobil har jag blivit med också... haha ja, det var ju inget jag önskade mig, jag gillar att det går att ringa, sms:a sen behövs inte så mycket mer funktioner... men nu var det ett liten jättestor valp-vovve vid namn Hoffa som tyckte att den gamla mobilen såg smakrik ut och tuggade lite... Nu var den ju av glas så skärmen krossades och blev till regnbågens alla färger... Han såg för dum ut när han låg där under bordet med en obeskrivbar blick och lysande mun... Avslöjandet var ett faktum!
Döper härmed mobilen efter hunden. Hoffa är en HTC 7 Trophy... just nu går vi samarbetsterapi mobilen och jag... Pekskärm är överskattat och inget för mig... bara att gilla läget och lära sig... Så... en vacker vårdag kanske vi är bästa vänner, Hoffa och jag...

Andra bloggar om Cattansstrofer Karma Ryggskott Snö HTC7Trophy Mobil DogoArgentino Hoffa

tisdag 4 januari 2011

Året som gått... 2010

Det händer och fötter mycket på ett år… fort som tusan går det, det är först när man sätter sig ner och försöker lösa årets ekvation som man kanske får ihop det…
Årets första timmar var de sista av nyårsfesten... dans på Falkenbergska kvarnen... En riktigt nice Nyårsfest med god mat och gott värdskap.

Jag skulle gissade att orsak och verkan skulle prägla detta år...

Om det skedde en plötslig jätteförändring jobbmässigt i december som vi inte kunnat förutse, vilket det gjorde... så blev det en en ännu större och otrolig jätteförändring jobbmässigt i januari... Ja herrejösses... Må allt lösa sig till det bästa för oss alla och det gjorde det… Kärleken är stark... även om den har en tunga!

Det blev tyngre framåt februari... Jobbet började bli intensivt igen som det alltid blir den här tiden...Årets första "The devils week!" klarade vi med extra glans den här gången med och med full styrka ställde alla upp mangrant... Tänk om vi jobbade så här alltid, då skulle vi leva upp till vad vi bör... men vi är ju för få för det tyvärr...
De enorma snöhögarna började sakta smälta undan i mitten av mars, några iskalla bakslag och snöfall kom. Vi var på båtmässan och inspirerades inför årets säsong... arbetet och förberedelserna startade så smått för att öka till intensivt. Vi rev ner halva taket inne i ruffen på båten, slipade och putsade. Googlade och letade tips till ny isolering av innertaket... det blev tunna liggunderlag som vi skar till och limmade upp med spraylim... bit för bit, med roller och knappnålar höll vi det uppe tills tyget torkat mot isoleringen ordentligt... Så hjälpte jag sonen och förbereda för sin flytt hemifrån... rensa rensa rensa... Nära men ändå så långt borta.

Så var det bara ett barn kvar hemma, två personer i en stor fyra och en inkomst... hurra eller nått.... men han fick tag på en fin lägenhet som de ska sätta upp nya fina tapeter i... Jag är så glad för hans skull... min älskade lilla gosse som blitt så stor... Förändringens vindar tilltar... Båtfixandet börjar övergå till motorbiten, småfix och detaljer... varje ledig stund var vi där och grejade, planerade och längtade... Efter den enorma vintern var våren och sommaren sååå efterlängtad.

En dag i maj vaknade jag en morgon… utan skott som plötsligt gick över i ryggskott... igen, andra gången jag råkat ut för det... Det var bara att vila det och låta andra sköta de huvudsakliga sysslorna i livet... rastlös såg jag på... kroppen ville ju skutta runt som ett får det var ju vår... Sista detaljerna i båten fixades fyllda av förväntan och sen la vi ”Ellernått” i blöt... första natten i båten ösregnade det, men vad gjorde väl det... äntligen i sjön... värmen kom och jag jobbade den första sommarhelgen. Min älskade brorsdotter döptes och min son ställde stolt som tuppen upp som gudfar, eller fadder som det numera heter. Jag blev riktigt sjuk i slutet på maj och åt en stark antibiotikakur som gjorde mig totalt slut och sömnig. Vad kan hindra Catz att ta första doppet i mälaren i maj? Inget... !!! Never!!! :)

Första sommarmånaden var efterlängtad med massor av semesterdagar att ta ut, sex veckors semester att fylla ut… Vi planerade första hela helgen på en ö, allt packat och menyn klar och inhandlad på plats tog jag reguljärbåten ut till Elba, vi grillade med vänner och hade en jättetrevlig kväll sen blev det en skräll. Sista reguljärbåten hade gått för natten, restaurangen stängd och läggdax efter bryggdansen… då blev jag utan minsta förvarning dumpad, plonk, var bara att dra täcket över huvudet och försöka sova, försöka få skjuts in i hamn dagen efter… Sååå, det blev totalhaveri av resten av sommarens planer. Omplanering stod på den nya menyn… Först gled jag naturligtvis in i chock, jag förstod ju ingenting… Det som blivit sagt och visat ena dagen gällde plötsligt inte nästa dag… Kontakten bröts helt och plötsligt efter tre år. Livet gick vidare och jag med det!!! Lösningen var böcker på stranden, helst med öronproppar så jag slapp höra var de andra jag umgåtts med de senaste åren befann sig. Sex veckors semester nysuddade oskrivna blad.

Det blev 20-25 böcker under sommaren… otroligt! Jag är mer beläst än berest. Livet och umgänget blev en utmaning ett tag, helst ville jag bara vara själv… men som alltid så reser man sig… ofrivilligt så bröts några kontakter. Jag återknöt med gamla och fick nya kontakter…

En kväll på Elba blev sommarens blötaste minne… och nu pratar vi inte alkohol utan REGN!!! Regnet blev till solsken och The Wall kom på tapeten och den nya tapeten blev väldigt fin väl uppe…

Jag samlade ihop lite folk till picknick och kubbspel en kväll på stranden, det ska göras om och bli till tradition! En sväng till Smögen blev det, tyvärr ville inte vädret hålla sig fint då… ett tecken i tiden kanske på hur den bekantskapen skulle sluta… trist men men alla är inte det de utger sig för att vara tyvärr…
Hösten har bestått av jobb jobb jobb, härligt! Jag älskar mitt jobb… skönt att få begrava sig i arbete.

Letande av lösningar och åtgärder överlag har också varit ett nyckelord för året…

Som alla år så är jag så oerhört glad och tacksam för allt som berört mitt liv såväl det goda som det onda… allt har sin mening… oavsett om det fanns en fråga eller inte…

Jag vill tacka alla som befunnit sig i mitt liv och berört såväl nått stort eller en tåt här och där, det är många som funnits i både stort och smått… för att nämna några så vill jag tacka livscoachen och hans underbara kvinna som kastar brandfacklor och sätter blåslampor på mig, det gör ont som fan men det gör gott i själen och jag känner kärleken. Min härliga familj, mina underbara och härliga kollegor, vänner, bekanta, nära och kära… de jag oförhappandes möter och pratar med i vardagens rally, i affären på bussen osv…

Orsak och verkan samt budskap har nog varit nyckelord det här året… *klurar* ja det har det verkligen! Det mest fascinerande budskapet var nog att jag skulle börja rita med kol, när det kom verbalt från någon så hade jag redan införskaffat don för att börja och känt suget själv. Tack N för att du tog med mig på den resan!

Packade, trixade och fixade i stort sett sen första veckan i december, jag bytte tak i slutet av året.
Stolt som tuppen över mina prestationer och tackar alla som bidragit och hjälpt mig!!!
Jag lovar mig själv att även i fortsättningen ta tillvara på alla möjligheter till skratt, njutning och glädje, jag ska använda min spikmatta, låta kroppen genomströmmas av oxitocin och endorfiner... *me like* jag ska fixa allt, även om det inte allt blir bäst så vet jag att allt kommer att bli till det bästa och jag kommer ju inte att dö och det är ju något djävligt positivt när allt kommer omkring... :)

Kärlek, närhet och empati är själens källa... *mjaoow*
/Sensua

Så länge man inte har vandrat tre månvarv i någon annans mockasiner – så kan man inte förstå de motiv och känslor som driver människor att handla på det ena eller det andra sättet. Förståelse föds ur ödmjukhet, inte ur allvetandets högmod .
/Ur Susanna Tamaros bok Gå dit hjärtat leder dig

Andra bloggar om Cattansstroferr Åretsomgått återblick ordspråk