Det händer och fötter mycket på ett år… fort som tusan går det, det är först när man sätter sig ner och försöker lösa årets ekvation som man kanske får ihop det…
Årets första timmar var de sista av nyårsfesten... dans på Falkenbergska kvarnen... En riktigt nice Nyårsfest med god mat och gott värdskap.
Jag skulle gissade att orsak och verkan skulle prägla detta år...
Om det skedde en plötslig jätteförändring jobbmässigt i december som vi inte kunnat förutse, vilket det gjorde... så blev det en en ännu större och otrolig jätteförändring jobbmässigt i januari... Ja herrejösses... Må allt lösa sig till det bästa för oss alla och det gjorde det… Kärleken är stark... även om den har en tunga!
Det blev tyngre framåt februari... Jobbet började bli intensivt igen som det alltid blir den här tiden...Årets första "The devils week!" klarade vi med extra glans den här gången med och med full styrka ställde alla upp mangrant... Tänk om vi jobbade så här alltid, då skulle vi leva upp till vad vi bör... men vi är ju för få för det tyvärr...
De enorma snöhögarna började sakta smälta undan i mitten av mars, några iskalla bakslag och snöfall kom. Vi var på båtmässan och inspirerades inför årets säsong... arbetet och förberedelserna startade så smått för att öka till intensivt. Vi rev ner halva taket inne i ruffen på båten, slipade och putsade. Googlade och letade tips till ny isolering av innertaket... det blev tunna liggunderlag som vi skar till och limmade upp med spraylim... bit för bit, med roller och knappnålar höll vi det uppe tills tyget torkat mot isoleringen ordentligt... Så hjälpte jag sonen och förbereda för sin flytt hemifrån... rensa rensa rensa... Nära men ändå så långt borta.
Så var det bara ett barn kvar hemma, två personer i en stor fyra och en inkomst... hurra eller nått.... men han fick tag på en fin lägenhet som de ska sätta upp nya fina tapeter i... Jag är så glad för hans skull... min älskade lilla gosse som blitt så stor... Förändringens vindar tilltar... Båtfixandet börjar övergå till motorbiten, småfix och detaljer... varje ledig stund var vi där och grejade, planerade och längtade... Efter den enorma vintern var våren och sommaren sååå efterlängtad.
En dag i maj vaknade jag en morgon… utan skott som plötsligt gick över i ryggskott... igen, andra gången jag råkat ut för det... Det var bara att vila det och låta andra sköta de huvudsakliga sysslorna i livet... rastlös såg jag på... kroppen ville ju skutta runt som ett får det var ju vår... Sista detaljerna i båten fixades fyllda av förväntan och sen la vi ”Ellernått” i blöt... första natten i båten ösregnade det, men vad gjorde väl det... äntligen i sjön... värmen kom och jag jobbade den första sommarhelgen. Min älskade brorsdotter döptes och min son ställde stolt som tuppen upp som gudfar, eller fadder som det numera heter. Jag blev riktigt sjuk i slutet på maj och åt en stark antibiotikakur som gjorde mig totalt slut och sömnig. Vad kan hindra Catz att ta första doppet i mälaren i maj? Inget... !!! Never!!! :)
Första sommarmånaden var efterlängtad med massor av semesterdagar att ta ut, sex veckors semester att fylla ut… Vi planerade första hela helgen på en ö, allt packat och menyn klar och inhandlad på plats tog jag reguljärbåten ut till Elba, vi grillade med vänner och hade en jättetrevlig kväll sen blev det en skräll. Sista reguljärbåten hade gått för natten, restaurangen stängd och läggdax efter bryggdansen… då blev jag utan minsta förvarning dumpad, plonk, var bara att dra täcket över huvudet och försöka sova, försöka få skjuts in i hamn dagen efter… Sååå, det blev totalhaveri av resten av sommarens planer. Omplanering stod på den nya menyn… Först gled jag naturligtvis in i chock, jag förstod ju ingenting… Det som blivit sagt och visat ena dagen gällde plötsligt inte nästa dag… Kontakten bröts helt och plötsligt efter tre år. Livet gick vidare och jag med det!!! Lösningen var böcker på stranden, helst med öronproppar så jag slapp höra var de andra jag umgåtts med de senaste åren befann sig. Sex veckors semester nysuddade oskrivna blad.
Det blev 20-25 böcker under sommaren… otroligt! Jag är mer beläst än berest. Livet och umgänget blev en utmaning ett tag, helst ville jag bara vara själv… men som alltid så reser man sig… ofrivilligt så bröts några kontakter. Jag återknöt med gamla och fick nya kontakter…
En kväll på Elba blev sommarens blötaste minne… och nu pratar vi inte alkohol utan REGN!!! Regnet blev till solsken och The Wall kom på tapeten och den nya tapeten blev väldigt fin väl uppe…
Jag samlade ihop lite folk till picknick och kubbspel en kväll på stranden, det ska göras om och bli till tradition! En sväng till Smögen blev det, tyvärr ville inte vädret hålla sig fint då… ett tecken i tiden kanske på hur den bekantskapen skulle sluta… trist men men alla är inte det de utger sig för att vara tyvärr…
Hösten har bestått av jobb jobb jobb, härligt! Jag älskar mitt jobb… skönt att få begrava sig i arbete.
Letande av lösningar och åtgärder överlag har också varit ett nyckelord för året…
Som alla år så är jag så oerhört glad och tacksam för allt som berört mitt liv såväl det goda som det onda… allt har sin mening… oavsett om det fanns en fråga eller inte…
Jag vill tacka alla som befunnit sig i mitt liv och berört såväl nått stort eller en tåt här och där, det är många som funnits i både stort och smått… för att nämna några så vill jag tacka livscoachen och hans underbara kvinna som kastar brandfacklor och sätter blåslampor på mig, det gör ont som fan men det gör gott i själen och jag känner kärleken. Min härliga familj, mina underbara och härliga kollegor, vänner, bekanta, nära och kära… de jag oförhappandes möter och pratar med i vardagens rally, i affären på bussen osv…
Orsak och verkan samt budskap har nog varit nyckelord det här året… *klurar* ja det har det verkligen! Det mest fascinerande budskapet var nog att jag skulle börja rita med kol, när det kom verbalt från någon så hade jag redan införskaffat don för att börja och känt suget själv. Tack N för att du tog med mig på den resan!
Packade, trixade och fixade i stort sett sen första veckan i december, jag bytte tak i slutet av året.
Stolt som tuppen över mina prestationer och tackar alla som bidragit och hjälpt mig!!!
Jag lovar mig själv att även i fortsättningen ta tillvara på alla möjligheter till skratt, njutning och glädje, jag ska använda min spikmatta, låta kroppen genomströmmas av oxitocin och endorfiner... *me like* jag ska fixa allt, även om det inte allt blir bäst så vet jag att allt kommer att bli till det bästa och jag kommer ju inte att dö och det är ju något djävligt positivt när allt kommer omkring... :)
Kärlek, närhet och empati är själens källa... *mjaoow*
/Sensua
Så länge man inte har vandrat tre månvarv i någon annans mockasiner – så kan man inte förstå de motiv och känslor som driver människor att handla på det ena eller det andra sättet. Förståelse föds ur ödmjukhet, inte ur allvetandets högmod .
/Ur Susanna Tamaros bok Gå dit hjärtat leder dig
Andra bloggar om
Cattansstroferr
Åretsomgått återblick ordspråk
